Bland djur o natur

På grund av dålig dålig internetuppkoppling så lyckades vi inte få upp inlägget igår.
Men här kommer det!

Efter välbehövlig sömn steg vi upp lagom till frukosten kl 8.

På dagens program stod ingenting, så vad vore bättre än att ta en tur upp till fjälltoppen? Sagt och gjort! Vi packade ner lunchen och alla utom tre, som gick och fiskade började vandringen upp mot toppen. Några gav upp efter en bit och vände ner igen. Men vi som gick ända upp till toppen fick en fantastisk upplevelse!

Jag, André, Stickan, Lena, Sara, Nikita och Tage gick ett håll och resten ett annat håll upp.
Hundgruppen var hundfamiljerna och ungdomsgruppen var resten. Märk väl att när de startade var medelålderna en bit över vår grupps, men minskade efterhand som vi kom upp mot fjället.

Hundgruppens tur enligt Sara
Eftersom vi utgick från stugan fanns det inte markerad led upp till toppen utan vi fick gå lite på känn (Stickan läste karta). Till en början fanns det en markerad stig men sen var det att ta sikte på en topp och gå åt det hållet. Optimister som vi var trodde vi ju flera gånger att där uppe är det nog, men icke. När man trodde att man nått toppen så dök en ny topp upp bakom krönet, så det var bara att fortsätta framåt, uppåt. Tillslut kom vi i alla fall så långt att vi såg leden som ledde upp till toppen. Enda problemet var att vi var på en annan topp och emellan oss fanns en dal. Vi skickade ut en springare (Emma) för att kolla in bästa stället att ta sig ner för att ta sig upp igen. Emma kom glatt tillbaka och vi tog oss ner i dalen och följde sedan leden upp till toppen av Mullfjället.

1031,3 meter över havet mötte vi ungdomsgruppen som gått ett annat håll. Tillsammans åt vi vår lunch och diskuterade hur vägarna hade varit. Givetvis hade båda hållen varit jobbigast eftersom båda gått mycket uppför. Ner till stugan igen gick vi den vägen som de andra gått upp eller ja det var väl tänkt att vi skulle gå den vägen. Vi valde dock en lite mer utmanande väg och gick ner i många dalar och upp på många toppar. Jag tyckte vi gick väldigt mycket upp för att vara på väg ner. Vi hittade i alla fall tillslut stigen som ledde oss ner genom skogen på en brant stig och sen var vi plötsligt tillbaka vid stugan 5 st trötta personer och 2 st väldigt trötta hundar.

Foto: Stig-Arne Persson

Foto: Emma Tillgren

Foto: André Ljungberg

Ungdomsgruppens tur enligt Anton och Marcus
Vi gick den södra vägen upp till toppen, den som innehöll fler myggor. Efter bara en liten bit tappade vi Stina, Alva, Suzanne, Erik och Ann-Marie p.g.a skador och trötthet. Strax (relativt sett) kom vi upp på kalfjället, men inte bort från myggorna. Vi når toppen på en lift, som upplyste oss om att vi hade höjduppfattningen fel. Efter några korta pauser kom vi till några fjällbäckar som gav oss färskt vatten i flaskorna och lite halare mark, vilket Martin märkte några gånger. Här kom vi till slut ifrån myggorna, samt de sista träden.

Väl uppe på toppen hann vi både äta och smälta maten innan hundgruppen kom. Vi slog upp några växter, såg hundarna bada och gick vidare. Vi gick vidare, via karta och kompass (brist på stigar).Vid en särskilt jämn backe bestämde Martin sig för att rulla ner, vilket vi fick delvis med på film. Längre ner såg vi några människor som verkade visa ovanligt mycket hud, inspektion med kikare bekräftade att de inte hade några kläder på sig. Efter en bit till kunde vi återse skogen, och därmed även myggen. Vid stopp vid ett vindskydd berättades ett ovanligt torrt skämt:
-Varför hittar man sämre i en lövskog än i en barrskog?
-För man ser inte ett barr och det finns inte en kotte att fråga om vägen!
Till slut kom vi ner för den branta skogsstigen, som slutade precis vid stugan. Något andfådda men ganska nöjda stapplade vi in i stugan.

Första dagen i fjällen har nått sitt slut, andra dagen för mig och André.
De flesta har somnat nu, imorgon en ny dag och nya äventyr!
Dagen började med att tåget anlände till Duved, så jag och André körde ner och mötte dem.
Först frukost på tågstationen och efter återhämtade krafter började vi vandringen upp mot stugan. 3 km låter inte speciellt långt, men lägg till brant uppförsbacke och tunga ryggsäckar så blir vandringen med en gång mycket tuffare! Men upp kom vi tillslut allihop och efter inpackningen blev det lunch på goda mackor.
Under dagen har vi bakat och lagat mat, både till lunch och dagens jättegoda middag! Vi har sett oss omkring runt stugan de flesta av oss på samma höjd som stugan, men Bertil skulle såklart ta steget längre och sprang upp till toppen, en tur på 8km och 1timme och 45 minuter. Brant uppåt! Den mannen är inte klok! Men har en fantastisk kondition!
Vi har även lekt en del lära känna lekar, gillar du din granne? kropp mot kropp och rittävling med ögonbindel. Vi lärde känna och kände på varandra!

Foto: Erik Ljungberg

Foto: Bertil Lundberg

Foto: Emma Tillgren

Foto:Emma Tillgren

Foto: Sara Killander

Nu är det verkligen igång, vi är verkligen här! Jag har sett fram emot det här hela sommaren och nu när det väl händer känns det en aning overkligt, samtidigt fantastisk. Jag som aldrig tidigare varit i fjällen beundrar naturen och bergen med öppen mun, gapar med risk för myggor i halsen och kramp i käken.
Ligger och ler och kommer somna med ett leende på läpparna.

Nu är första dagen slut! Godnatt!

Sidor

måndag 9 augusti 2010

Dag 2 Bergsbestigning

söndag 8 augusti 2010

Dag 1